Hej!
Efter att ha lyssnat några gånger på Airport Surroundings (ännu en outsägligt vacker låt) inser jag att jag måste höra av mig och berätta om de enormt starka känslor din musik framkallar hos mig.
Jag har lyssnat aktivt på musik i snart 40 år (är 52) och det är inte mycket musik under dessa decennier som så innerligt och direkt gått rakt in i hjärtat (eller snarare, som den biologilärare jag är, hjärnan) som Loney, Dears.
Allt sedan jag hörde "I am John" för ca 1,5 år sedan finns det en direktkanal för Loney, Dear in i mitt allra innersta. Ett par enskilda musikupplevelser, som kan mäta sig med det jag känner för Loney, Dears musik, dyker upp i mitt minne. Det ena är första gången jag hörde Sibelius symfoni nr 5 på Helsingborgs Konserthus (1970 eller 1971) - sistasatsen fick mig nästan att levitera ur stolen. Ett annat är när jag fick höra Arvo Pärts "Cantus" ffg (mitten av 80-talet) - jag minns precis var jag befann mig när den spelades på P2. En del låtar med Spiritualized (såg dem i Malmö förra tisdagen) och Polyphonic Spree (ex Light & Day-Reach for the Sun) kan nog också kvala in i den kategorin.
Vad vill jag då egentligen? Ja, mest bara tacka för din vackra, vemodiga, stundtals också ösiga och, inte minst, alltid lyckoframkallande musik. Jag hoppas kunna få höra Loney, Dear live igen (körde upp till Popadelica i maj för att höra er - STOR upplevelse) - inga besök i södra Sverige inom räckhåll?
För fyra veckor sedan var jag i Tubingen på ett utbyte med en tysk skola. Charmig stad men det grämer mig något oerhört att mitt besök inte sammanföll med er konsert där i övermorgon - det hade varit häftigt att få se er där. Har i alla fall försökt pusha för er bland de tyska lärarna. Hoppas det blir en fin konsert. Får ni tid över: Gå på Neckarmuhle, drick deras goda Weissbier och ät en delikat Flammkuche. LEV VÄL!!
Hoppas det här inte känns som någon töntig devot hyllning. Det är bara ett försök att förklara hur stor betydelse Loney, Dears musik har för mig.
Lycka till även i fortsättningen!!
God natt!
